Fördjupningsuppgift på gång…

Nu är det bara fördjupningsuppgiften klar med planering etc.

Ska bli roligt att planera in lite aktiviteter och förhoppningsvis kunna använda det live i framtiden.

Det gäller bara att välja ut VAD jag vill göra…

/Bitte

Annonser

Kreativt lärande – Framtidens skola?

knowledge powerSå där, nu har jag försökt jobba ikapp lite igen. Arbetet med Scratch var otroligt roligt och lärorikt. Likaså läsningen I boken En ny lärandekultur. Rapporten är klar och inskickad. Har även påbörjat nästa redovisning men också inset att jag lagt in lite fel och alltså skapar lite extra jobb för läraren – sorry Peter!

Men som sagt, genom misstag lär vi oss också! Gäller att läsa instruktionerna noga.

Hoppas det går bra för er övriga i kursen. Tiden går mot sitt slut och jag har otroligt roligt under tiden! Många nya idéer skapas och jag hoppas kunna ta med detta i framtiden. Jag får mycket funderingar om hur man kan och vill jobba I framtiden.

Vad kan jag göra? Vad kan du göra? Vad VILL du göra?

Jag hoppas få kontakt med flera motiverande verksamma/blivande lärare för att tillsammans lära av varandra hur vi kan få in detta arbetssätt och tank i framtidens skola. Ni är säkert många som redan arbetar med detta och jag tar gärna emot tips.

Några intressanta länkar att ta del av:

http://omvarld.blogg.skolverket.se/2014/02/21/makerkulturen-en-viktig-trend-for-skolan/

http://www.foocafe.org/site/event/kom-och-laer-dig-koda

http://www.foocafe.org/event/by-entrepreneurs-for-entrepreneurs  

/Bitte

Remix på scratch!

Kom på att jag även ska lägga in remixen!

Detta var riktigt kul att göra! 🙂 Jag inser att det gäller att vara noggrann och lägga ner lite tid för att få det bra.

Jag valde denna https://scratch.mit.edu/projects/54828904/ som jag har lagt in bakgrundsmusik till, samt justerat figurer – ändrat och förminskat samt lagt in andra ljud. Roligt och lärorikt att använda någon annnans produktion för att därefter anpassa efter eget smak och tycke!

https://scratch.mit.edu/projects/56650698/ 

/Bitte

The future of learning – 21st century skills

Hittade några intressanta klipp som jag även sett tidigare.

Tycker det ger en intressant bild av hur man kan se på lärandet i framtiden.

Ta en titt för dig själv om du har tid.

https://www.youtube.com/watch?v=qwJIhZcAd0I  

https://www.youtube.com/watch?v=UZEZTyxSl3g  

/Bitte

WOW – Scratch = KUL!!!

Då har jag börjat utforska programmet Scratch!

Vilket fantastiskt och bra program. Såg ett tips från någon där de visar hur man kan skapa egna spel och berättelser https://www.youtube.com/watch?v=ZGpftrraTXg

Det var väldigt pedagogiskt och bra förklarat. Jag tror jag har förstått lite grunder. Här är mitt resultat: Mitt första spel där Nano blir jagad av hajar.

Man ska klicka på flaggan för att starta spelet. Därefter gäller det att se upp för hajen som kommer från vänster sida men lite olika vinklar. Man flyttar nano med piltangenterna och ska försöka fånga de rosa stjärnfiskarna för att samla poäng.

Spelet slutar när du blir uppäten av hajen och ett ljud hörs.

Tryck på flaggan för att spela igen.

http://scratch.mit.edu/projects/53905698/#player

/Bitte

Kapitel 15 – Copyright, Fair Use and UOPS

Living in the grey zone, Doing the right thing and Protecting Yourself

Detta kapitel diskuterar om Upphovsrätt, Fair Use och Ohlers uttryck: UPOS (Using Other People’s Stuff). Här får vi återigen många konkreta tips och Ohler delar med sig av sina erfarenheter. Jag gillar att han tar upp ämnet ”gråa zoner” då jag anser detta är en viktig del att informera elever om före arbete inom DST och hantering av internet. En viktig faktor är att få eleverna att förstå vikten av det de väljer att visa på internet eller i sina digitala berättelser av någon form samt att ta del av regler och lagar. Jag kan själv tycka att det är en djungel ibland när man ska veta vad som får användas eller ej.

Om man känner sig osäker med att förklara detta för elever är det viktigt att man frågar någon person som kan. Ohler menar även att vi förstår OUPS bättre än lagarna, och att digitala OUPS är mer abstrakt än fysisk OUPS. Här jämför Ohler att låna en bil och att ”låna” en låt på internet.
”Om du försöker leva på din musik, hur skulle du då reagera om någon försöker ladda ner din musik utan att betala för det?”

Denna fråga gör att många elever reflekterar över vad som är rätt och fel när man använder andras material och de kan få en insikt i vad som är fair use. Bra tips, och detta tror jag kan vara bra att ta upp med eleverna för att de lättare ska förstå.

Vad är då upphovsrättsskyddat?

I stort sett allting, skriver Ohler!20140621_082833
Något du har skapat har en underförstådd upphovsrätt, utan att du behöver göra något annat. Med andra ord, min bild här till höger är alltså ”MIN”. Och om någon vill låna detta bör de gärna ange mig som ägare för att det ska vara korrekt? Kanske länka till denna sida om man vill använda bilden?

Hur är det då med symbolen för copyright; ©?

Även om det är inte är närvarande är det alltid underförstått. Om du vill ha ett tydligt bevis på ägande, kan du ansöka om upphovsrätt.
Ohler gör detta för sina böcker och artiklar, men inte för de diagram, bilder eller musik han skapar.

Ohler menar att det är viktigt med sunt förnuft (s.254) de tre reglerna av respekt:
1. Källhänvisning
2. Tillåtelse
3. Kompensation

Han menar att det egentligen är rätt så enkelt om man följer detta, och jag håller med. En sak till som jag tycker var bra att han tar upp är att om någon vill ha kompensation för en bild och man inte har råd att betala inom skolan så använd inte det materialet!

Lätt som en plätt att följa om du frågar mig!

Jag känner till en del om copyright sedan tidigare och vet att man inte kan använda bilder hur som helst. Om jag ska vara ärlig så har jag inte reflekterar över det så mycket och kanske inte heller insett hur viktigt det är att följa alla regler!?

Vet att man kan ställa in sökverktyg på att få fram ”bilder som får användas” i tex. google. När jag tittar runt på nätet ang. bilder hittar jag denna sida som jag delar med mig av http://www.jlsu.se/ikt-i-skolan/ikt-i-skolan-del-17-fotografier-som-far-publiceras-pa-natet/ . Kanske även du kan hitta något användbart om du ska använda fotografier som finns på nätet.

Jag tycker det var bra förklarat på sidan och de tipsar om ett antal tjänster där man får tillgång till fotografier som man kan använda. Ser att några nya namn dyker upp för mig. Visserligen anser jag även Ohlers länkar på sin sida vara väldigt användbara men det kan vara intressant med flera för den som har tid att se….

Slutligen skriver Ohler om hur han gör när han behöver material till sin digitala berättelse, och han rekommenderar även elever att följa dessa råd:
1. Go Original
2. Consult Creative Commons
3. Use government, public access, and public domain sites
4. Use a media service
5. Consult my own list of free materials
6. Search the Internet

En tydligare beskrivning på dessa punkter finns på sidan 257 i Ohlers bok.

I dagens klassrum finns det kanske inte tid till att ta fram eget material, vilket Ohler menar är synd. Just detta kreativt skapande kan hjälpa eleverna att växa, känna sig stolta över sitt arbete och mogna i sitt lärande, vilket vi också läst vid tidigare kapitel.

Får mig att tänka på den här bilden från google:

trappa

Vet själv hur glad man blir när man klarar av något – detta är en del av mitt kommande jobb som coach, lärare och ledare!
Att finnas som stöd till eleven så de kan känna sig som pojken längst upp på trappan!
DET är också vad jag skulle vilja kalla : Världens roligaste jobb!

Detta innebär också att jag läst klart Ohlers bok Digital Storytelling in the Classroom! Det har varit ett roligt äventyr och jag ser fram mot nästa uppgift i kursen!

Lev väl!

//Bitte

Kapitel 14 – Media Grammar for Teachers

Assessing Media Expression

Här får vi ta del av Ohlers tips för att undvika ”felsteg” (bumps) och vad man kan titta på vid utvärdering av elevens medieuttryck.

Hur kan man då förklara grammatik/språklära inom DST? knowledge power
Grammatik i svenska har vi nog alla lärt oss i skolan och kommer ihåg mer eller mindre. Inom DST behöver vi istället koppla grammatik till val av utrustning, ljus, ljud och hur övergångar ska se ut och vad vi vill säga med vår berättelse. Med andra ord finns det andra regler att ta hänsyn till och inte bara stavning och grammatik i texter.

Ohlers mål är att hjälpa lärare förstå språkets betydelse för att skapa effektiv och bra media så de kan göra två saker; 1) Utveckla ett grundläggande vokabulär och perspektiv för att kunna diskutera DST med sina elever. 2) Skapa bedömningsrubriker som är användbar och enkel för den nya media.

När jag tittat på filmklippen där Ohler intervjuar Dr. Isbouts får jag bättre förståelse än att bara läsa i boken. Kan rekommendera att du tar dig tid att se filmklippen då de förklarar väldigt bra!

För att eleven ska förstå språkets betydelse í arbete med DST är det viktigt att eleven själv får vara med och skapa det. Den viktigaste delen för att fånga sin publik med sin berättelse är att kunna relatera till lyssnaren. Detta moment menar Ohler kan vara svårt för en del elever, och det är då viktigt att ha läraren som stöd och kan leda in på rätt spår.

Ohler går igenom några viktiga aspekter att tänka på vid sitt projektarbete t.ex. att man bör skaffa ett stativ till kameran för att inte få en skakig film eller suddig bild. Viktigt också att tänka på bildkvalitet, ljud, effekter och att man har en bra struktur i sitt arbete. För att lyckas med sitt projekt, nämner Ohler återigen att vi ska vi se materialet två gånger. Första gången uppmärksammar vi storyn och genom att tittar en gång till direkt efteråt kan vi fokusera på de tekniska bitarna, så som ljud, ljus, övergångar etc. Ibland bryter man reglerna och detta sker ofta när man berättar poesi.

Nu återstår endast ett kapitel i boken. Nyfiken på mer…

/Bitte

Kapitel 13 – The Digital Storytelling Toolbox

The Tools Teachers and Students Need to Tell Digtial Stories

I detta kapitel går Olher igenom det man behöver i sin verktygslåda för DST. Han vill därmed förtydliga att det inte är nödvändigt att köpa nytt material utan han tipsar istället om att fråga vänner och bekanta, googla och lägg ut frågan i olika forum om råd och tips.

Först av allt menar han att vi ska göra en inventering av vad vi redan har. Därefter kan man undersöka vad som finns tillgängligt på marknaden. Vidare tar han upp diverse verktyg som är användbara och enligt Ohler är detta basen i en bra Verktygslåda:

  • En bra dator med bra prestanda
  • iMovie för Mac eller MovieMaker II för PC
  • Digitalkamera
  • Scanner
  • Mikrofon  – de flesta datorer har detta inbyggt
  • Videokamera och sladdlös mikrofon (speciellt om du ska göra GreenScreen Storytelling)
  • Program för bildredigering
  • Programvara för DVD
  • Program för musik och Animationer

Denna lista lite mer detaljerad hittar du även på Ohlers hemsida.

Något som dock är viktigt är att man har bra ljud. En tydlig röst vid berättandet är ett absolut måste vid DST och är en viktig del för att ha bra kvalitet. Om det saknas så sjunker kvaliteten på DST dramatiskt enligt Ohler. Detta kan jag själv känna igen då jag sett någon presentation där personen inte pratat tydligt eller man måste fokusera så mycket på att höra att man tappar tråden i storyn.

Efter att han återigen tar upp Garageband som en bra programvara för att skapa musik blir jag ännu mer inspirerad. Jag vet hur mycket jag och de andra studenterna tyckte om att använda det då vi fick en uppgift att skapa en låt vid lärarhögskolan. Vi blev själva förvånade över hur enkelt det var att använda och nu när jag läser Ohler igen så inser jag att detta verkar vara även hans favorit inom programvara för att skapa musik. Denna programvara finns för Mac, iPad och iPhone. Med andra ord får jag låna barnens iPad kanske? Själv använder jag PC och Samsung. Kanske dags att byta upp mig?

Ohler avslutar kapitlet med att åter igen påminna oss det viktiga inom DST:

”Din fantasi kommer mer än väl att kompensera bristen på avancerade verktyg så länge du planerar din berättelse väl och berättar tydligt och med hjärtat.”

/Bitte

Kapitel 12 The Media Production Process, Fas 2-5

From Preproduction to Performance

I detta kapitel får vi lära oss mer om mediaproduktionen och nu går Ohler igenom fas 2-5:

Fas 2 – Förberedelse av berättelse i ett nötskal:
1. Göra klart planeringen – story map, story table och script
2. Skapa lista över media
3. Skaffa olika medier

Däremot behöver eleven inte veta exakt vad de behöver före produktionen utan det kommer sannerligen dyka upp nya idéer under projektets gång.

Ohlers tips till lärare: Ta reda på vilka inom projektet som är duktiga på mjukvara och hårdvara. Eleverna är suveräna på att vara tekniska suppleanter.

Fas 3 – Produktion i ett nötskal:
1. Skapa resten av medier
2. Uppmärksamma delarna att skriva och att tala om berättelsen
3. Lägg till media och montage i film/media och ta fram ett utkast (en draft)

Fas 4 – Postproduktion i ett nötskal:
1. Lägg till titel
2. Lägg till musik
3. Lägg till övergångar och effekter
4. Gör sista förändringar
5. Exportera berättelsen

Sista momentet exportera är annorlunda mot att spara projektet.
Ohlers tips till lärare: Använda textning för att visa ett ord på skärmen under en berättelse när en bild inte är lämpligt eller tillgängligt. Han såg nyligen en berättelse där en elev visade ordet ”förvirring” medan berättelsen talade om att vara känslomässigt och intellektuellt förlorade.

To export your story: A good rule of thumbs is to use whatever function (often export) that compresses and prepares your file for showing on YouTube or other video services. Exported file types often end up as Quicktime, MP4 or WMV files.

Fas 5 – Uppvisning /Distrubition i ett nötskal:
1. Hitta arenor
2. Annonsera
3. Utför
4. Posta
5. Dela den digitala berättelsen/filmen

Ohler nämner olika kanaler för distrubition av film och det går att läsa noggrannare på sidorna 197-199.

Fastnar för projektet JUMP som han tar upp vilket innebär en arena där elever kan visa upp sina digitala berättelser. Om detta inte finns i kommunen kan man starta ett eget projekt då det endast krävs en lokal med projektor, en skärm och ett bra ljudsystem. Och glöm inte bort att berätta för alla att det finns! Kanske vore något att kolla upp i min närhet i framtiden.

Ohler nämner ytterligare fas Postfasen, en sista bedömning och reflektion. Han går även in mer detaljerat på framförande av berättelse vid grön skärm – Green Screen Storytelling. Intressant att läsa med effekten det gör när eleverna bär svarta kläder mot svart bakgrund. Kan vara en idé om man vill att det man visar ska ge effekt på kläderna.

Hur tidskrävande är det med digitalt berättande? Ja detta har jag funderat många gånger över under min läsning och Ohler ger här lite tidsramar för olika arbetssätt, se vidare tabell på sidan 203.

Vidare skriver Ohler om olika typer av medier så som Ljudfiler, bilder, video och animationer. Han tar även upp Garageband i en faktaruta och detta program kom jag i kontakt med vid lärarhögskolan. Ett fantastiskt enkelt program vi fick använda oss av på Ipads och skapa egna låtar! Garageband är ett gratis mjukvaruprogram och Ohler rekommenderar lärare att låta eleverna använda detta program för att skapa musik olika rytmer etc.

Slutligen skriver Ohler att när det kommer till DST är inte frågan VAD du KAN göra? Med DST menar han att man kan göra i stort sett vad som helst!  

Frågan är istället: VAD vill du berätta?

/Bitte